Den finska Sampo-myten

närmare uttydd och förklarad af
C. A. Gottlund
Jemte anmärkningar om Myter i allmänhet,
och angående de Finska i synnerhet.
Helsingfors,
Finska Litteratur-sällskapets tryckeri,
1872.
Förord.
Nu kan det visserligen vara detsamma, hvilkendera läsarten man här vill
följa; men hufvudsaken blir likväl den, att visa det äfven Finnarne —
på sin tid, och på sitt sätt, — sökt att, från en verldsfilosofisk
åsigt — uppfatta, och förklara, menniskans ståndpunkt i verlden. Dock
sättet, att härvid gå till väga, är ganska olika; såtillvida nemligen,
att på ett vis framstår det klart och enkelt, vackert och högtidligt;
i ett annat fall deremot företer det sig mörkt och oredigt, —
jämmerligen sammankluddadt och ihop-fuskadt, (såsom t.ex. fallet är i
det ryktbara och mångtbeprisade Kalevala). Emellertid tro vi oss här,
hvad sampo beträffar, icke blott hafva löst den gordiska knuten
(frågan) utan äfven — hvad mera är — afgjordt en annan vigtig
magisterfråga; den nemligen — på hvad tid ungefär Wäinämöinen tros
kunna hafva lefvat? En fråga, hvilken vi snart — i ett annat arbete,
angående de finska slägtnamnen — närmare skola diskutera.
Angående den af mig sid. 5 meddelta öfversättningen af den finska myten
om svalan , kunde framdeles någon kanske, om ej just lägga mig det
till last, så likväl anmärka — det jag, ifrån den finska texten i
Pieniä Runoja, här uteslutit den 2:dra och 4:de versen, eller orden Päivälintu, yölipakko , och Päivän syksyisen sujahti . I anledning
häraf får jag upplysa att dessa strofer, som icke i det ringaste
beröra, eller inverka på sjelfva innehållet af sången (eller myten)
voro tillagde af mig sjelf, såsom en vanlig såkallad vers- eller
satsfyllnad; hvarföre det således äfven tillkommer mig att dem här
utesluta.

Tardi ingenii est rivulos consectari,
fontes rerum non videre.
Cicero.
Då det blir fråga om att riktigt uppfatta, och att nöjaktigt kunna
förklara denna myt, är det — för att reda begreppet — först
nödvändigt att förklara hvad egentligen med en myt menas, och —
förstås.