Folksångerna om Robin Hood: Akademisk afhandling

E-text prepared by Jari Koivisto
Akademisk afhandling
hvilken med tillstånd af den vidtberömda historisk-filologiska Fakulteten vid Kejserliga Alexanders-Universitetet i Finland, till offentlig granskning framställes
H.-F. Licentiat, uti historisk-filologiska lärosalen, den 1 October 1859 p.v.t.f.m.
Helsingfors, J. C. Frenckell & Son, 1859.
And mony sings o' grass, o' grass, And mony sings o' corn; And mony ane sings o' Robin Hood, Kens little whare he was born.
It was na in the ha', the ha', Nor in the painted bower; But it was in the gude green wood Amang the lilly flower.
Gammal skottsk ballad.
En fremling, som uppehåller sig någon tid i London, underlåter väl icke gerna, ifall han har sinne för folksång och folkmelodier, att besöka Evans' Music and Supper Rooms i Covent-garden. Bland de många sånger, hvilka hafva bifallet för dagen och för närvarande äro gängse hos folket, träffas hans öron der af en dikt med egendomligt innehåll. Den berömde sir H.R. Bishop har arrangerat musiken, och genom det hela går en ton af skogsdoft och jägarlust. Robin Hood, så säges det i sången, är den bäste jägare, som någonsin spände sin båge i en grönskande skog. Till ljudet af hans gälla horn svarar ekot vidt och bredt, och lyssnande samla sig de gula rådjuren mellan träden. Och har väl någon sett en tärna så öm som Marion, den grönklädde skogsmannens stolthet? Hell, denna jungfru-drottning, den milda blomman! Vi lefva och dö henne trogne. Hell Robin och Marion, Robin och Marion! länge skall Sherwood genljuda af deras ära. Så ungefär lyder sången, hvilken ännu bevarar minnet af den engång så berömde fribytaren och hans tärna, under hvilken sednares namn den tar tillfället i akt, att bringa ett hell åt Englands jungfru-drottning, Maiden-queen . Detta kan icke vara någon annan än drottning Elisabeth. Ifrån hennes tid har således denna sång lefvat i tvenne århundraden och höres ännu i dag uti Evans' Music and Supper Rooms i London.
Men detta är visst icke allt hvad minnet vet förtälja om de tvenne. Beger man sig ut på resor i England — vi mena icke längs jernvägarne, utan bland landtfolket — händer att man stundom kommer till ett byvärdshus, på hvars skylt finnas afbildade Robin Hood och hans fidus Achates , Little John, under hvilka figurer väl ock kan stå följande sinnrika bevis, ifall värden händelsevis bär det i norra England ofta förekommande namnet John Little: