Abu-Seif

Äventyrsroman från Röda Havet och Mekka
Fullständig översättning från originalupplagan av
Axel Kerfve
Kommanditbolaget Chelius & Co., Stockholm, 1913.
1. Abu-Seïf. 2. Två mystiska kvinnor och ett nattligt äventyr. 3. Hur jag åter fick tag i Halef. 4. I Moder Evas stad. 5. En öknens dotter. 6. Ett underligt bröllop. 7. Svåra instruktioner. 8. Mitt äventyr i Mekka. 9. Hur Abu-Seïf gick i snaran. 10. En kuriös engelsman. 11. Hästtjuvarna. 12. Bland arabiska nomader. 13. Scheikens fest. 14. Hur jag vann världens finaste häst.
Abu-Seïf.
Och. Guds ängel, som hade gått framför Israels här flyttade sig nu och gick bakom dem; molnstoden, som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, och kom så emellan egyptiernas här och Israels här; och molnet var där med mörker, men till— lika upplyste det natten. Så kunde den ena hären icke komma uppå den andra under hela natten.
Och Moses räckte ut sin hand över havet; då drev Herren undan havet genom en stark östanvind, som blåste hela natten, och han gjorde så havet till torrt land; och vattnet klövs itu.
Och Israels barn gingo mitt igenom havet på torr mark, under det att vattnet stod såsom en mur till höger och vänster om dem.
Och egyptierna, alla Faraos hästar, vagnar och ryttare, förföljde dem och kommo efter dem ut till mitten av havet.
Då nu morgonväkten var inne, blickade Herren på egyptiernas här ur eldstoden och molnskyn och sände så förvirring i egyptiernas här; och han lät hjulen falla från deras vagnar, så att det blef dem svårt att komma framåt. Då sade egyptierna: ‘Låt oss fly för Israel, ty Herren strider för dem mot egyptierna’.
Men Herren sade till Moses: ‘Räck ut din hand över havet, så att vattnet vänder tillbaka och kommer över egyptierna, över deras vagnar och ryttare.