Arvid Kurck och hans samtida

Produced by Tapio Riikonen
Skildringar från Finlands medeltid
K. E. Holm, Helsingfors, 1893. Hufvudstadsbladets Nya Tryckeri.
I. Kurckska ätten. II. På sotsäng och bår. III. Ränker. IV. I knektstugan. V. Klas Kurck håller ting. VI. Försmådd. VII. Bröllop. VIII. Varningar. IX. Dramat utspelas. X. Epilogen. XI. I Åbo skola. XII. Affärslif på 1500-talet. — Arvid Kurck på väg till Paris. — Sjöröfvare. XIII. En gammal bekant. XIV. I Paris. XV. Domkapitlet håller sessioner. XVI. Otto Rud brandskatter Åbo stad och Nådendals kloster. XVII. Arvid Kurck blir biskop. — Kristian Tyrann. XVIII. Syskonen sammanträffa. XIX. Kyrklig ståt. XX. Kristian II vinner styret i norden. XXI. Fosterlandsvän och fosterlandsfiende. — Arvid Kurck vacklar. — Gamla vänner mötas. XXII. Arvid Kurcks fosterländska sinnelag. — En afton på Kuustö slott. XXIII. List och blodsdåd. XXIV. Nils Giabbe och hans fribytare. — Kuustö slott kapitulerar. — Arvid Kurck flyr. XXV. Slutet.
Kurckska ätten.
Laukko gård ligger i Vesilaks socken. Stället hvilket i Finlands historia utmärkes såsom stamsätet för den så beryktade Kurckska ätten, skall jämväl till en början utgöra den förnämsta anknytningspunkten för händelserna i denna skildring.
Nämda ätts anor gå tillbaka nära nog ända in i den grå forntiden. Vi låta till en början sägnen redogöra för hvad som ej finnes bevaradt på häfdens blad om densamma.
Bland de på sin tid så mäktige Birkarlarne lefde, berättas det, en inflytelserik man vid namn Mathias. Under sina härfärder dels mot lapparne, dels, såsom svenske konungens bundsförvandt mot hedniska landsmän och ryssar hade han utfört berömda krigsbragder, genom hvilka hans namn och ryktet om hans tapperhet och otroliga kroppsstyrka nått vida omkring.
Hände sig så, att ryssarnes anförare fick i sin tjänst en jätte vid namn Potko, som ägde oerhörda mänskliga krafter. Honom sände denne nu öfvermodigt till Sverige med order att där utmana landets tappraste man till envig. Ingen vågade emellertid upptaga kampen och den svenske konungen emotsåg redan med ledsnad den skymf, som skulle vederfaras riket, då jätten hemkom med underrättelsen härom till ryssarne. Men då rann honom i hågen Mathias, hvarför han uppmanade Potko att resa öfver till Finland. Här skulle han finna den efterfikade. Samtidigt lät konungen underrätta sin man om hvad som förestod.