Ho Friso forther dêde.
Fon sin êrosta wif hêder twên sviaringa bihalda, thêr sêr klok wêron. Hetto, that is hête, thene jongste skikt er as senda boda nêi Kattaburch thåt djap inna Saxanamarka lêid. Hi hêde fon Friso mith krêjen sjugon horsa buta sin åjn, to lêden mith kestlika sêkum, thrvch tha sêkåmpar râwed. Bi jahweder hors wêron twên jonga sêkåmpar ånd twên jonga hrutar mith rika klâdarum klâth ånd jeld in hiara bûdar. Êvin as er Hetto nêi Kattaburch skikte, skikter Bruno, thåt is brûne, thene ôthera svjaring nêi Mannagårda wrda, Mannagårda wrda is fâr in thit bok[1] Mannagårda forda skrêven, men thât is misdên. Alle rikdoma thêr hja mith hede wrdon nêi omstand wêi skånkt an tha forsta and forstene ånd an tha utforkêrne mangêrtne. Kêmon thâ sine knapa vppa thêre mêid vmbe thêr mith et jongkfolk to dônsjane, sa lêton hja kvra mith krûdkok kvma ånd bårgum jeftha tonnum fon tha besta bjar. After thissa bodon lêt-er immer jongkfolk over tha Saxanarmarka fâra, thêr alle jeld inna budar hêde ånd alle mêida jeftha skånkadja mith brochton, ånd vppa thêre mêid têradon hja alon vnkvmmerlik wêi. Jef-t nv bêrde thåt tha Saxana knâpa thêr nydich nêi utsâgon, thån lakton hja godlik ånd sêidon, aste thvrath thene mêna fyand to bikåmpane, sâ kånst thin brêid jet fül riker mêida jân ånd jet forstelik têra. Al bêda sviaringa fon Friso send bostigjad mith toghaterum thêra romriksta forstum, ånd åfkernêi kêmon tha Saxanar knâpa ånd mangêrtne by êlle keddum nêi thåt Flymar del.
Tha burchfâmna ånd tha alda fâmna thêr jeta fon hjar êre grâthêd wiste, nygadon navt vr nêi Frisos bedriv, thêrvmbe ne kêthon hja nên god fon him. Men Friso snôder as hja lêt-ra snâka. Men tha jonga fâmna spônd-er mith goldne fingrum an sina sêk. Hja sêidon alomme wy nåvath longer nên Moder mâr, men thåt kvmth dâna thåt wit jêroch send. Jvd past vs ne kâning, til thju wi vsa landa wither winna, thêr tha Modera vrlêren håve thrvch hjara vndigerhêd. Forth kêthon hja, alrek Fryasbern is frydom jêven, sin stem hêra to lêtane bi fara thêr bisloten wårth bi t kjasa ênre forste, men ast alsa wyd kvma machte thåt i jo wither ne kåning kjasa, sâ wil ik âk min mêne segse. Nêi al hwat ik skoja mêi, sâ is Friso thêr to thrvch Wr.alda kêren, hwand hi heth im wonderlik hir hinne wêiad. Friso wêt tha hrenka thêra Golum, hwam his tâle hi sprêkt, hi kån thus åjen hjara lestum wâka. Thån is thêr jeta awet to skojande, hok Grêva skolde mån to kåning kjasa svnder that tha ôra thêr nidich vr wêron. Aldulkera tâlum wårth thrvch tha jonga fâmnn kethen, men tha alde fâmma afskên fê an tal, tapadon hjara rêdne ut en ôthera bårg. Hja kêthon allerwêikes ånd to alla mannalik: Friso kêthon hja dvath sâ tha spinna dvan, thes nachtis spônth-i netta nêi alle sidum ånd thes dêis vrskalkth-i thêr sina vnåftertochtlika frjunda in. Friso sêith that-er nêne prestera ner poppa forsta lyde ne mêi, men ik seg, hi ne mêi nimman lyda as him selva. Thêrvmbe nil hi navt ne dâja thåt thju burch Stavia wither vp hêjath warth. Thêrvmbe wil hi nêne Moder wêr hâ. Jud is Friso jow rêd jêvar, men morne wil hi jow kåning wertha, til thju hi over jo alle rjuchta mei. Inna bosm thes folk-is antstondon nw twa partyja. Tha alda ånd årma wildon wither êne Moder hâ, men thåt jongkfolk, thåt fvl strêdlust wêre wilde ne tât jeftha kåning hâ. Tha êrosta hêton hjara selva moder his svna ånd tha ôthera hêton hjara selva tât his svna, men tha Moder his svna ne wrde wrde navt ni meld, hwand thrvchdam thêr fêlo skêpa mâked wrde, was thêr ovirflod to fâra skipmâkar, smêda, sylmâkar, rêpmâkar ånd to fâra alle ôra ambachtisljud. Thêr to boppa brochton tha sêkåmpar allerlêja syrhêda mith. Thêr fon hêdon tha wiva nocht, tha fâmna nocht, tha mangêrtne nocht, ånd thêrof hêdon al hjara mêgum nocht ånd al hjara frjundum ånd âthum.
Tha Friso bi fjuwertich jêr et Stâveren hushalden hêde sturf-er.[2] Thrvch sin bijelda hêde-r fêlo stâta wither to manlik ôtherum brocht, thach jef wi thêr thrvch bêter wrde thvr ik navt bijechta. Fon alle Grêva thêr bifâra him wêron n-as thêr nimman sâ bifâmed lik Friso wêst. Tha sâ as-k êr sêide, tha jonge fâmna kêthon sina love, thahwila tha alda fâmna ella dêdon vmb-im to achtjane ånd hâtlik to mâkjane bi alle månniska. Nw ne machton tha alda fâmna him thêr mitha wel navt ne stôra in sina bijeldinga, men hja håvon mith hjara bâra thach alsa fül utrjucht thåt-er sturven is svnder thåt er kåning wêre.
[1] See page 11.
[2] 263 before Christ.