Netlika sêka ut-a nêilêtne skriftum Minnos.
Minno[1] was en alde sêkêning, sjaner ånd wisgyrich. An tha Krêtar heth-i êwa jêven. Hi is bårn an tha Lindawrda, ånd nêi al sin witherfâra heth hi thåt luk noten umbe to Lindahêm to sterva.
Sahwersa vsa swethnata en dêl lând håve jeftha wêtir, that vs god tolikt, sa focht-et vs vmbe that a kâp to frêja, nillath hja thåt navt ne dva, than mot mån hja that bihalda lêta. That is nêi Frya-his tex ånd-et skolde vnrjucht wêsa to vnthandana that.
Sahwersa thêr swethnata et sêmna kyva ånd sana vr enga sêka, tha vr lând, ånd hja vs frêja en ordêl to sprêka, sa ach man thåt rêder åfterwêja to lêtane, tach sa man thêr navt buta ne kan, sa mot man thåt êrlik ånd rjuchtfêrdich dva.
Kvmth thêr hwa ånd sêith, ik håv orloch, nw most-v mi helpa; jeftha en ôra kvmth ånd sêith, min svn is vnjêrich ånd vnbikvmmen, ånd ik bin ald, nw wild-ik thi to wâranstew ovir hini ånd ovir min lând stålla, til hi jêrich sy, sa ach man that wêigarja, til thju wi nawt an twist ne kvme ne müge vr sêka stridande with vsa frya sêdum.
Sahwersa thêr kvmth en vrlandisk kapman vppa tolêtmårk et Wyringga tha to Almanland ånd hi bidroght, sa warth-er bistonda mårk-bêten ånd kanbêr mâkad trvch tha fâmna invr et êle land. Kvmth-er thån to båk, sa ne skil nimman kâpja fon him, hy mêi hinne brûda sa-r kvmen is. Thus, sahwersa-r kâpljud kêren wrde vmbe wr-a merka to gâ, jeftha mith-e flât to fârane, sa ach man allêna aldulkera to kjasane tham mån tyge by tyge kånth ånd an en goda hrop stâne by tha fâmna. Bêrth-et navt to min that-er en årg man mông sy, tham tha ljud bitrogha wil, sa agon tha ora thåt to wêrane. Het-i-t-al dên sa mot mån thåt bêterja, ånd thene misdêdar ut of lândum banna, til thju vsa nâma vral mith êrane skil wertha binomath.
Men jef wir vs vppen vrlandiska mårkt finda, sy-et hêinde jeftha fêr, ånd bêrth-et thåt-et folk vs lêt dvath jeftha bistêlleth, sâ agon wy mith haste hêi to to slâna, hwand afskên wy êlla agon to dvande vmbe frêtho willa, vsa halfbrothar ne mügon vs nimmer minachtja nach wâna that wi ange send.
In min jüged håv ik wel ênis mort overa bånda thêra êwa, åfter håv ik Frya often tanked vr hjra tex, ånd vsa êthla vr tha êwa thêr thêrnêi tavlikt send.
Wr.alda jeftha Alfoder heth mi fêlo jêren jêven, invr fêlo landa ånd sêa håv ik omme fâren ånd nêi al hwa ik sjan hå, bin ik vrtjûgad that wi allêna trvch Alfoder utforkêren send, êwa to håvande. Lydas folk ne mêi nên êwa to mâkjande ni to hâldande, hja send to dvm ånd wild thêrto. Fêlo slachta Findas send snôd enoch, men hja send gyrich, hâchfârande, falsk, vnkûs ånd mortsjochtich. Poga blêsath hjara selva vppa, ånd hja ne mügath nawet than krupa. Forska hropath wårk, wårk, ånd hja ne dvath nawet as hippa ånd kluchtmâkja. Tha roka hropath spâr, spâr, men hja stêlon ånd vrslynath al wat vnder hjara snavela kvmath. Lik al tham is thåt Findas folk, hja bogath immer ovir goda êwa; ek wil setma mâkja vmb-et kwâd to wêrane, men selva nil nimman theran bonden wêsa. Thêra hwam-his gâst that lestigoste sy ånd thêrtrvch sterik, tham-his hône krêjath kêning ånd tha ôra moton alwenna an sin weld vnderwurpen wêsa, til en ôther kvmth thêr-im fon-a sêtel drywet. Thåt word êwa is to frân vmbe an mêna sêka to nomande. Thervmbe heth mån vs êvin sega lêrth. Êwa thåt sêit setma thêr bi aller månniska êlik an hjara mod prenth send, til thju hja müge wêta hwat rjucht ånd vnrjucht sy ånd hwêrtrhvch hja weldich send vmbe hjara åjne dêda ånd tham fon ôrum to birjuchtande, thåt wil sedsa alsanâka hja god ånd navt misdêdich vpbrocht send. Ak is-er jet-en ôra sin an fåst. Êwa seit ak, êlik wêter-lik; rjucht ånd sljucht as wêter that thrvch nên stornewind jeftha awet owers vrstoren is. Warth wêter vrstoren, sa warth-et vnêwa, vnrjucht, men et nygt êvg vmbe wither êwa to werthande, that lêith an sin fonselvhêd, alsa tha nygung to rjucht ånd frydom in Fryas bern leith. Thessa nygung håvath wi trvch Wr.aldas gâst, vsa foders, thêr in Fryas bern bogth, thêrvm be skil hju vs âk êvg biklywa. Êwa is âk thet ôra sinnebyld fon Wr.aldas gâst, thêr êvg rjucht ånd vnforstoren bilywath, afskên-et an lichême årg to gêit. Êwa ånd vnforstoren send tha mårka thêra wisdom ånd rjuchtfêrdichhêd thêr fon alla frêmo månniska socht ånd trvch alla rjuchtera bisêten wrden mot. Willath tha månniska thus setma ånd domar mâkja, thêr alan god bilywa ånd allerwêikes, sa moton hja êlik wêsa to fara alle månniska; nêi thisse êwa achath tha rjuchtera hjara ordêl ut to kêthande. Is thêr eng kwâd dên, hwêrvr nên êwa tavlikt send, sa mot mån êne mêna acht bilidsa; thêr ordêlth mån nêi tha sin thêr Wr.aldas gâst an vs kêth vmbe over ella rjuchtfêrdich to birjuchtande, althus to dvande ne skil vs ordêl nåmmer fâlikant ut ne kvma. Ne dvath mån nên rjucht men vnrjucht, alsa rist thêr twist ånd twispalt emong tha månniska ånd stâta, thêrut sprût inlandiska orloch, hwêrthrvch ella homljath ånd vrdåren wårth. Men, o dvmhêd. Dâhwila wi to dvande send ekkorum to skâdane, kvmth-et nidige folk Findas mith hjara falska presterum jvw hâva to râwande, jvwa toghatera to skåndane, jvwa sêda to vrdva ånd to tha lesta klåppath hja slâvona banda om jahwelikes frya hals.
[1] Minno, Minos (the Ancient).