VELJESTEN NAIMISET
Yhden tapaisia, tähän verrattavia kertomuksia on useammalla vieraallakin kansalla; niin on tiettävästi semmoisia seuraavilla ulkomaan kansoilla:
Ruotsalaisilla: Katsele: Svenska Folksagor och Äfventyr, efter mundtlig öfverlemning samlade och utgifna af Hyltén-Cavallius, och Stephens, I del. Stockholm 1844, sivuja 251-263: "Den förtrollade grodan", ja sivuja 277-311 I del., 2 häft. Stockhoim 1849, N:o 17: "Den förtrollade fästemön."
Turjalaisilla: Vertaele: Asbjörnsen og Moe, Norske Folkeeventyr; Anden Udgave, Christiania 1852, N:o 25, sivuja 139-141: "Dukken i Graesset."
Saksalaisilla: 1. Norddeutsche Sagen, Märchen und Gebräuche, aus dem Munde des Volkes gesammelt und herausgegeben von A. Kuhn und W. Schwartz, Leipzig 1848, sivuja 331-334: "Das weisse Kätszchen." — 2. Grimm, Kinder- und Hausmärchen, Göttingen 1850, Th. I, N:o 63, sivuja 398-401: "Die drei Federn," ja samaa kirjaa Th. II, N:o 106, sivuja 114-119: "Der arme Müllerbursch und das Kätszchen." — 3. Katso: Auswahl der schönsten Märchen und Sagen, Fabeln und Parabeln, Von E. Keller, 2:te Auflage, sivuja 45-50: "Das Märchen vom Prinzen und den schönen Petersilie."
Ranskalaisilla: Katsele: Contes des fées par Mdme d'Aulnoy, kertomusta: "La chatte blanche."
Puolalaisilla: Vertaele: Polnische Sagen und Märchen des K. Woycicki,
Berlin 1839, sivuloita 101-105, kertomusta: "Die Kröte."
HIIRI MORSIAMENA
Suomen Karjalasta.
Selityksiä: 1, laatii pakinan = alkaa haastella. 2, silma = sinut, sinua. 3, milma = minut, minua. 4, sillan = portaiden, rappuisten. 5, mointa = mokomaa, semmoista. 6, viesti = sana, käsky. 7, pakeelle = puheelle. 8, jykeät = raskaat, paksut. 9, katseeksi = katsottavaksi, näkeeksi. 10, näkeeksi = nähtäväksi, katseeksi. 11, impi = neiti, tyttö. 12, erää = kertaa. 13, sepäeli = syleili. 14, asussa = pu'ussa. 15, rikkoi = muutti, manasi. 16, piiruja = pitoja. 17, hälveni = hajosi.
NIMIKKOPUUT
Hämeestä.
SAMMAKKO MORSIAMENA
Venäjän Karjalasta.