Tryckfel i uppl. 1.

[Sid. 12], rad 30. Uppl. 1 börjar felaktigt stycket med tankstreck: — Mister Anjala etc.

[Sid. 22], rad 18: Rökringen. Så i uppl. 2. Uppl. 1: Rökningen.

[Sid. 24], rad 12: liksom. I uppl. 1 citationstecken av oförklarlig anledning; möjligen har föregående fras ”damm på själarne” varit avsett att citeras.

[Sid. 30], rad 14; undanträngde. Så uppl. 2. Uppl. 1: undantränge.

— rad 20: pokerspelet. Uppl. 1; pockerspelet.

[Sid. 31], rad. 11—12: den här mekaniska världsåskådningen. Så uppl. 2. Uppl. 1: världsåskådning.

[Sid. 35], rad 22 och [sid. 36], rad 2: blague. Uppl. 1: blage.

[Sid. 37], rad 6: Utropstecken efter ”Nationalmuseum”. I uppl. 1 frågetecken.

— rad. 21—22: autodidakt, autodidakter. Uppl. 1: autodiakt.

[Sid. 39], rad 22: semikolon efter ”rätta”. I uppl. 1: kolon.

[Sid. 75], rad 28: Kowalewski. Uppl. 1: Koroalewskio.

[Sid. 110], rad 13: koagulerade. Uppl. 1; kagulerade.

[Sid. 120], rad. 6—7: på hans manlighet har jag har full bevisning, här! Komma efter ”bevisning” saknas i uppl. 1.

[Sid. 140], rad. 3—4: Det som strider mot naturlagarne är underverk. Uppl. 1: äro; möjligen skrivfel av Strindberg.

[Sid. 147], rad 21: Javäl! Men när fantasin etc. I uppl. 1 kolon i stället för utropstecken, läsfel. Likaså sid. 154, rad 12, [sid. 210], rad. 28—29 (efter som det ansiktet skrämt henne!), [sid. 226], rad 30 (Lova mig det! Du tar in i pensionatet etc.) [sid. 242], rad 4, [sid. 272], rad. 8—9 (Frid, frid! bjöd Kilo! Det förra etc.; i uppl. 1 kolon på bägge ställena), [sid. 280], rad 1, [sid. 281] (Väl!), rad 26 (Kanske!).

[Sid. 149], rad. 22—23: Male cum recitas, tuum est! Uppl. 1: tuus.

[Sid. 150], rad 10—11: Men det vänder ju opp och ner på hela astronomien. Uppl. 1: vändes.

[Sid. 168], rad 26: — Ja, man är rädd för ditt namn. Så uppl. 2. Uppl. 1: — Ja, men man är etc. Troligen en upprepning från rad 24: — Näh, men man är rädd för dig!

[Sid. 177], rad. 18—19: detta hopvräkande — — synes ibland vara gjort på måfå. Uppl. 1: gjord.

[Sid. 179], rad 4: 2:3 etc. Så uppl. 2. Uppl. 1: 2:2. Ekvationen skall illustrera föregående sats att den mindre förhåller sig till den större, som den större till det hela. Jfr även följande rader, där siffran 3 angives.

[Sid. 196], rad 17: diatrib. Uppl. 1: diatril.

[Sid. 234], rad 20: vaktlarnes tåg. Uppl. 1: vaktarnes. Jfr föregående rad: vaktelkungen.

[Sid. 240], rad. 19—20: apoteosen. Uppl. 1: apotesen.

[Sid. 249], rad 18: Lavoisier. Uppl. 1: Laovisier.

[Sid. 252], rad. 1—6: Zachris hade icke glada dagar efter sitt besök i redaktionen. Att han liksom fått avsked kom honom ej att glömma smärtan och skammen, som främlingens uppträdande framkallat. Han hade i alla fall burit detta barnet på sina armar, slösat sina första känslor som far, gjort uppoffringar, byggt en framtid. I uppl. 1 saknas den har spärrade negationen i andra meningen. Den fordras emellertid; utgångspunkten för föremålets reflektioner och handlingar i detta kapitel är just erinringen av smärtan och skammen som främlingen ingivit.

[Sid. 256], rad 32—[Sid. 257], rad 1: Han hatade dem som han hatat det sköna och goda. Så uppl. 2. Uppl. 1: dem som hatat etc., meningslöst.

[Sid. 259], rad 2: Och så vidare. Så uppl. 2. Uppl. 1: Också vidare.

[Sid. 262], rad. 3—4: hade ett underligt beslöjat uttryck över blickarne likt en sömngångares. Så uppl. 2. I uppl. 1 saknas ”uttryck”.

[Sid. 265], rad. 20—21: silvret i dess i vatten lösliga form. Uppl. 1: i vattenlösliga form.

[Sid. 269], rad 11: Nej! Låt oss se. I uppl. 1 semikolon.

[Sid. 272], rad. 2—4: — Och där står din f. d. Tekla med sin prins.

— Hur det är med prinsskapet, vete den, men han lär vara skolmagister! sade Falkenström.

I uppl. 1 ha bägge dessa repliker satts i ett som Falkenströms. Den första meningen är tydligen yttrad av revisorn, som betraktar båten i kikarn och meddelar vad de andra ej kunna iaktta.

John Landquist.

Transcriber's note:

Originalets stavning och interpunktion har bibehållits.

Ett fåtal uppenbarliga fel har rättats som följande (innan/efter):