[13] De principp. L. iv. § 20: πᾶσα μὲν (γραφὴ) ἔχει τὸ πνευματικὸν, οὐ πᾶσα δὲ τὸ σωματικόν. [↑]

[14] Comm. in Joann., Tom. x. § 4:—σωζομένου πολλάκις τοῦ ἀλπθοῦς πνευματικοῦ ἐν τῷ σωματικῷ, ὡς ἂν εἴποι τις, ψεύδει. [↑]

[15] De principp. iv. 15: συνύφηνεν ἡ γραφὴ τῇ ἱστορίᾳ τὸ μὴ γενόμενον, πὴ μὲν μὴ δυνατὸν γενέσθαι, πὴ δὲ δυνατὸν μὲν γενέσθαι, οὐ μὴν γεγενημένον. De principp. iv. 16: καὶ τί δεῖ πλείω λέγειν· τῶν μὴ πάνυ ἀμβλέων μυρία ὅσα τοιαῦτα δυναμένων συναγαγεῖν, γεγραμμένα μὲν ὡς γεγονότα, οὐ γεγενημένα δὲ κατὰ τὴν λέξιν. [↑]

[16] De principp. iv. 16. [↑]

[17] Homil. 6, in Gen. iii.: Quæ nobis ædificatio erit, legentibus, Abraham, tantam patriarcham, non solum mentitum esse Abimelech regi, sed et pudicitiam conjugis prodidisse? Quid nos ædificat tanti patriarchæ uxor, si putetur contaminationibus exposita per conniventiam maritalem? Hæc Judæi putent et si qui cum eis sunt literæ amici, non spiritus. [↑]

[18] De principp. iv. 16: οὐ μόνον δὲ περὶ τῶν πρὸ τῆς παρουσίας ταῦτα τὸ πνεῦμα ᾠκονόμησεν, ἀλλ’, ἅτε τὸ αὐτὸ τυνχάνον καὶ ἀπὸ τοῦ ἑνὸς θεοῦ, τὸ ὅμοιον καὶ ἐπὶ τῶν εὐαγγελίων πεποίηκε καὶ ἐπὶ τῶν ἀποστόλων, οὐδὲ τούτων πάντῃ ἄκρατον τὴν ἱστορίαν τῶν προσυφασμένων κατὰ τὸ σωματικὸν ἐχόντων μὴ γεγενημένων. [↑]

[19] Contra Celsum, i. 40. [↑]

[20] Comm. in Matth., Tom. xvi. 26. [↑]

[21] Comm. in Joann., Tom. x. 17. [↑]

[22] De principp. iv. 19. After Origen, that kind of allegory only which left the historical sense unimpaired was retained in the church; and where, subsequently, a giving up of the verbal meaning is spoken of, this refers merely to a trope or a simile. [↑]