1. Sahwersa thêr êwa vrwrocht wrde jefta nêja setma tavlikt, alsa mot-et to mêna nitha skên, men nåmmer to bâta fon enkeldera månniska, her fon enkeldera slachta, ner fon enkeldera stâta, nach fon awet that enkel sy.
2. Sahwersa orloch kvmt ånd thêr wrde husa homljat jeftha skêpa, hok that et sy, sy-et thrvch thene fyand, tha by mêna rêdum, sâ ach tha mêna mênta, thåt is al-et folk to sêmne that wither to hêlene; thêr vmbe that nåmman tha mêna sêka skil helpa vrljasa vmbe sin åjn god to bihaldane.
3. Is orloch vrthêjan, ånd send thêr svm, alsa vrdêren that hja navt longer wårka ne mügon, sâ mot tha mêna mênte hjam vnderhalda, by tha fêrstum achon hja forana to sittana, til thju tha jüged skil êra hjam.
4. Send thêr wêdvon ånd wêson kêmon, sâ mot mån hja âk vnderhalda ånd tha svna mügon thi nâma hjarar tâta vpp-ira skildum writa hjara slachtha to êrane.
5. Send thêr svm thrvch thene fyand fat ånd kvmath hja to båk, sâ mot mån hjam fêr fon thåt kåmp of fora, hwand hja machton fry lêten wêsa by arge loftum ånd than ne mügon hja hjara lofta navt ni halda ånd toch êrlik bilywa.
6. Jef wi selwa fyanda fâta, sâ brånge mon tham djap anda landa wêi, mån lêrth hja vsa frya sêde.
7. Lêt mån hja åfternêi hlâpa, sâ lêt mån thåt mith welhêd thrvch tha fâmna dva, til thju wi âtha ånd frjunda winna fori lêtha ånd fyandun.
Ut Minnos skriftun.
Sahwersa thêr ênman is thêrmêta årg that hi vsa swetsar birawath, morth-dedun dvat, husa barnth, mangêrtha skånth, hok thåt-et sy, thåt årg sy, ånd vsa swetnata willon thåt wroken håva, sâ is thåt rjucht thåt mån thene dêder fâtath ånd an hjara åjn-warda dêjath, til thju thêr vr nên orloch ne kvme, wêrthrvch tha vnskêldiga skolde bota fori tha skêldiga. Willath hja him sin lif bihalda lêta ând thju wrêka ofkâpja lêta, sâ mêi mån thåt dâja. Thach is then bona en kêning, grêvetman, grêva hwa thåt-et sy, tham ovira sêda mot wâka, sâ moton wi thåt kwad bêterja men ta bona mot sin straf hâ.