Page 45 of the manuscript of the book of Adelas Followers.
Hwat hyr boppa ståt send thi têkna fon thåt jol. Thåt is thåt forma sinnebild Wr.aldas, âk fon t-anfang jeftha-t bijin, wêrut tid kêm, thåt is thene Kroder thêr êvg mith thåt jol mot ommehlâpa. Thana heth Frya thåt standskrift mâkad, thåt hja brukte to hira tex. Thâ Fåsta êremoder wêre, heth hju-r thåt run ieftha hlâpande skrift fon mâkad. Ther Witkêning thåt is Sêkêning, Godfrêiath thene alda heth thêr asvndergana telnomar fon mâkad fâr stand ånd rvnskrift bêde. T is thêrvmbe navt to drok that wi-r jêrliks ênis fêst vr fyrja. Wy mügon Wr.alda êvg thank to wya thåt hi sin gâst sa herde in vr vsa êthla heth fâra lêtn. Vnder hira tid heth Finda âk en skrift utfvnden, men thåt wêre sa hâgfârende ånd fvl mith frisla ånd krolum, thåt tha afterkvmanda thêrof thju bitjudnese ring vrlêren hâve. Afternêi håvon hja vs skrift lêred binoma tha Finna, tha Thyrjar ånd tha Krekalander. Men hja niston navt god, thåt-et fon et jol mâkad was ånd that-et thêrumbe altid skrêven wrde moste mith son om. Thêrby wildon hja thåt hjara skrift vnlêsbêr skolde wêsa far ora folkum, hwand hja håvath altid hêmnesa. Thus to dvanda send hja herde fon-a wis râkath, thêrmêtha, that ta bårn tha skriftun hjarar aldrum amper lêsa en mûga; dahwile wy vsa alderaldesta skriftun êvin rêd lêsa mûga as thêra thêr jester skrêven send.
Hir is thåt stand skrift, thêrvnder thåt run skrift, forth tha tålnomar a byder wisa.
(See [plate II].)
That stêt vp alle burgum eskrêven.
Êr thêre årge tid kêm was vs lånd thåt skênneste in wr.alda. Svnne rês hager ånd thêr was sjelden frost. Anda bâma ånd trêjon waxton frügda ând nochta, thêr nw vrlêren send. Among tha gårs-sêdum hedon wi navt alena kêren, ljaver ånd blyde, men âk swete thêr lik gold blikte ånd thåt mån vndera svnnastrêla bakja kvste. Jêron ne wrde navt ne telath, hwand thåt êne jêr was alsa blyd as et ôthera. An tha êne side wrdon wi thrvch Wr.aldas sê bisloten, hwêrvp nên folk buta vs navt fara ne mochte nach kvnde. Anda ôre side wrden wi thrvch thåt brêde Twisklând vmtunad, hwêr thrvch thåt Findas folk navt kvma ne thvradon, fon ovira tichta walda ånd ovir it wilde kwik. By morne paldon wi ovir it uter ende thes aster-sê, by êvind an thene middelsê, alsa wi buta tha littiga wel twelif grâta swete rinstrama hêdon, vs thrvch Wr.alda jêven vmb vs lând elte to haldane ånd vmb us wigandlik folk tha wêi to wisana nêi sina sê.
Tha owira thissar rin strama wrdon tomet algadur thrvch vs folk bisêton, âk tha fjelda an thju Rêne fon-t êna enda alon et ôre ende thâ.
To jenst-vr tha Dênamarka ånd that Juttarlând hêdon wi folkplantinga mith en burchfâm, dâna wonon wi kâper ånd yser, bijvnka târ, påk ånd svma ôr bihof. To jenst vr vs formêlich Westland thêr hêdon wi Brittanja mith sina tinlâna. Brittanja thåt was thåt lând thêra bannalinga, thêr mith hulpe hjarar burchfâm wêi brith wêron vmbe hira lif to bihâldana. Thach for that hja navt to båk kvma ne skolde, warth er êrost en B to fâra hjara står priked, tha bana mith râde blod farve ånd tha ôra misdêdar mith blâwe farve. Buta ånd bihalva hêdon vsa stjurar ånd kâpljvd mêni loge anda hêinde Krêkalanda ånd to Lydia. In vr Lydia thêr send tha swarta minniska. Thâ vs lând sâ rum ånd grât wêre, hêdon wi fêlo asondergana nâmon. Thêra tham saton biâsten tha Dênemarka wrdon Juttar hêton, uthâvede hja tomet navt owers ne dêdon as barn-stên juta. Hja tham thêr saton vppa êlanda wrdon Lêtne hêten, thrvchdam hja mêst al vrlêten lêvadon. Alle strând ånd skor hêmar fon-a Dênemarka alont thêre Såndfal nw Skelda wrdon Stjurar[1], Sêkåmpar[2] ånd Angelara[3] hêton. Angelara sâ hêton mân to fora tha butafiskar vmbe that hja alan mith angel jefta kol fiskton ånd nimmer nên netum. Thêra thêr thâna til tha hêinde Krêkalânda sâton, wrdon blât Kâd-hêmar hêten, thrvch tham hja ninmerthe buta foron. Thêra thêr in da hâge marka sâton, thêr anna Twisklanda pâlon, wrdon Saxmanna hêton, uthâwede hja immer wêpned wêron vr thåt wilde kwik ånd vrwildarda Britne. Thêr to boppa hêdon wi tha nôma Landsâton, Mârsata[4] ånd Holtjefta Wodsâta.