[13 p. kesäk. 1846.]
Student Europaei vandringar.
Jemte nedan anförda skrifvelse från Studenten Europaeus har Dr. Lönnrot benäget lemnat oss följande underrättelser om hans föregående vandringar.
"Hela vintern har E. vandrat i Ryska Karelen, så långt norr- och öster-ut som Finska språket der talas, och gjort ansenliga samlingar, med hvilka han i början af April, då han befann sig nära landets gräns, vandrade hit till Kajana. Här gaf han sig icke tid att dröja längre än 3 à 4 dygn, då han åter den 5 April vandrade härifrån genom Sotkamo och Kuhmo till Repola, hvarifrån han den 28 kommit till Ilomants. Då han icke kunnat förskaffa sig annat pass, än ett till Petersburg stäldt, så hade han under vintern en gång blifvit fasttagen i Jyskyjärvi by och derifrån afsänd 13 mils väg till staden Kem. Här frigafs han åter mot löfte att resa till Petersburg. Sjelf var han ganska belåten med denna kronoskjuts; ty hans förare hade tillåtit honom besöka gårdarne i de byar, som passerades, för att här uppteckna runor. Då han utom friskjuts äfven haft fri kost under färden, så hade han i Kem sökt att punktera sig också till fri återresa tillbaka till Jyskyjärvi — men häruti misslyckats. Det var ifrån Kem han, utan synnerligt dröjsmål på vägen, kom hit till Kajana. Jag tillstyrkte honom att blott skicka passet till Petersburg, försäkrande att, då så mången hjelper sig fram utan pass, äfven ett pass kunde hjelpa sig fram utan egare."
Europaei egen skrifvelse, daterad Ilomants d. 28 April, innehåller hufvudsakligen följande:
"Redan har jag lyckligen anländt hit. Emot förmodan träffade jag i byarne söder om Lupasalmi flere sångare, ehuru man sednast försäkrade, att inga där skulle finnas. Dock är den omständigheten mycket hinderlig, att klostren Pahkalampi och Megris[2] finnas i närheten; ty der förklaras alla sånger, som icke äro gudliga för 'räähkä' (synd), och derföre ville tre till fyra bättre sångare på intet sätt beqväma sig till att framsäga sina sånger. Ehuru största delen af det öfriga folket hörer till Mierolaiset,[3] så äro de få Starovererne desto religiösare, för att utmärka sig framför sina verdsliga bröder.
"Dock hoppas jag ännu återkomma till samma byar, ty jag hörde, att i byarne, belägna härifrån österut mot Paudane och Povenetz[4] äfven skola finnas sångare, och har för afsigt att begifva mig dit ifrån Suojärvi. Ganska många sångare hoppas jag äfven anträffa i Suojärvi och bland dem en eller två af bästa slaget, såsom jag hörde dem prisas i byarne norrom Himola.[5] En af dem, en ferm snickare, skall en gång en hel natt hafva sjungit veres verekseltään (alltid nytt) och fått en rubel till belöning. Han skall äfven ega god färdighet att dikta runor öfver hvilket ämne som helst. Om i Suojärvi och på alla andra ställen, hvilka jag ännu ernår besöka, just icke skulle finnas så många sångare som i norra ryska Karelen, så torde varianternes mängd i deras sånger vara ojemförligen större; ty nästan på intet af dessa ställen har förut samlats något. Der om någonstädes har jag hopp att ännu få nya sånger och tydlig förklaring på betydelsen af Sampo etc. Issai Nesterinen, som kunde flera Kalevala sånger, men icke kände några variationer af vigt, försäkrade Sampo vara ett skepp. Om en af de gubbar, hvilka icke beqvämade sig till sång, hörde jag sednare, att han kan en lång sång öfver 'Kuin Wäinämöinen mänöö Pohjan meren takaata riistaa hakemaan'. En vid namn Everkki i Klyssinvaara hade i sin sång öfver Joukahainens och Wäinämöinens fastkörning:
"On miulla kaksi sisärtä,
Anni astian pesiä,
Katti kangasten kutoja,
Ota niistä jompi kumpi etc.
"Anni tyckes väl vara Ilmarinens syster och af okunnighet hafva blifvit här införd; men Katti, Katritar, Katerina finnes äfven i Kalevala och 'Sepon Ilmorin Starina', och torde vara ganska rigtig. Båda namnen gifva stöd åt den förmodan, att Wäinämöinen lefvat i början af Kristendomens införande, möjligtvis vid den tid digerdöden rasade, hvilken då vore den af Louhi förorsakade sjukdomen. På samma tid torde någon total solförmörkelse hafva inträffat i nejden af Hvita hafvet, Onega o.s.v.; hvaraf solens gömmande af Louhi i 25:te runan. Intressant vore det, om HH. Dr. ville vara god och göra sig underrättad, huruvida någon sådan förmörkelse vid den tiden försiggått. I Repola samlade ja litet Wepsiska[6] ord af dervarande Läraren. Han kom icke noga ihåg språket, ty han hade största delen af sin tid vistats i Petrosavodsk. Väl vore det, om jag ännu sjelf skulle komma att besöka Wepserne. Deras språk tyckes vara den regelbundnaste af alla finska dialekter, och kunskap deri isynnerhet nödvändig för hvar och en, som vill skrifva finsk grammatik. Många ord, som voro olika i Mundjärvi-dialekten, utsade presten enligt finskan eller tavastländskan. Egna ord funnos äfven. Varasta minda är vänta på mig (varastada = varttua), men stjäla är vargastada. Vahinko heter der vajago, alltså vahinko = vajinko af vajo'a, der vajaga hvad som brister.
"Sånger har jag nu nästan lika mycket, som ja sednast förde med mig till Kajana, ehuru jag samlade dessa på mycket längre tid. Nu går det dock icke an att skicka dem härifrån, utan måste jag spara dermed, tills jag kommer till Sordavala."