Yhden-tapaisia, tähän verrattavia tarinoita on muillakin kansoilla, niinkun Unkarilaisilla: Katso Magyarische Sagen und Märchen von Johann Grafen Mailath. Stuttgart und Tübingen 1837, ss. 209-213, "Die Gaben."
Böhmialaisilla: Katso Gerle, Volksmärchen der Böhmen. Prag 1819, Th. II, N:o 5, "Die goldene Ente."
Turjalaisilla: Katso Asbjörnsen og Jörgen Moe, Norske Folke-eventyr. Christiania 1852, N:o 57, ss. 347-354, "Buskebruden."
Ruotsalaisilla: Katso Hyltén-Cavallius och Stephens, Svenska Folk-Sagor och Äfventyr, I del., ss. 107-138, N:o 7, "Prinsessan som gick upp ur hafvet."
Saksalaisilla: 1. Katso Deutsche Märchen und Sagen. Gesammelt und herausgegeben von Johann Wilhelm Wolff. Leipzig 1845, sivut 83-87, N:o 19, "Die beiden Bräute." 2. — Katso Kinder- und Hausmärchen von den Brüdern Grimm, Göttingen 1850, II Band, ss. 275-280, N:o 135, "Die weisse und die schwarze Braut." — 3. Katso samaa kirjaa I Band ss. 64-72, N:o 11, "Brüderchen und Schwesterchen;" ja I Band, ss. 79-86, N:o 13 "Die drei männlein im Walde."
Ranskalaisilla: Katso Kletke, Märchensaal aller Völker, Berlin 1845, I Band, sivut 167-179, "Rosette."
Selityksiä: 1. kuosalin = rukin. 2. jaksa = riisu. 3. paikan = huivin. 4. uksi = ovi. 5. pieluksiin = pään alaisiin. 6. kaatiot = housut, puksut. 7. kaarneeksi = korpiksi. 8. kuita = joita.
Jälkimaine: Yhtä-pitäväinen, vaikka vaellinaisempi toisinto on tunnettu pohjois-Hämeessä, se vaan että Syöjätärtä siinä sanotaan Pahaseksi eli Pahasen vaimoksi.
NAISEN YHDEKSÄN POIKAA
Yhtäläinen, tähän verrattava tarina on tietääksemme Italialaisillakin. Katso Märchensaal aller Völker von D:r H. Kletke. Erster Band, Berlin 1845, N:o 27, ss. 139-148, "Die drei Königskinder."