[234] Arv. Handl. II 68, 69, 73-76; IV 4; vrt. myös II 79, 81, 83-85. 8789, 98.
[235] Arv. Handl. VII 23.
[236] VA 2598: 49. Arv. Handl. IV 16.
[237] Henrik Jönsson, joka 1530-luvulla mainitaan Ahvenanmaan maantuomarina (myös "kihlakunnantuomarina", "häradshöfding") oli aikaisemmin Turun linnan vouti. Ahvenanmaan maantuomarina hän ilmeisesti oli paikallisista syistä, sillä hänellä oli siellä perintötilana ylinen Haga, jolle hän sai ikuisen rälssioikeuden (Arv. Handl. II 214-215; V 282).
[238] Arv. Handl. IX 266; Hausen, Bidr. II 375.
[239] "ij Saltuick sockn i ödekara mklag oc i Laby mklag 45 men oc huar ma(n) i finström sockn 140 me(n) oc i hamar Landz sock(en) bredebolste mklag nordan skirkyon 46 me(n) oc i äccröö mklag 58 me(n) löp sama T(r)idiugr mantalz i en summo 289 me(n)." — "Item giorde huar ma(n) i finneströms T(r)iding i alin vadmall huar ma(n), oc är mantalz 289 me(n)" (VA 2603: 29, 55; vrt. Arv. Handl. II 115, IX 266-267).
[240] Hausen, Bidr. II 375; Arv. Handl. IX 266-267.
[241] "för thet the hade hugget til theris behoff 10 tillier opå en almenningx öö benembd Borgöö, som log vnder Jomale tridung, ändog the lågo i samme tridung" (Hausen, Bidr. II 375).
[242] VA 5: 93, 94; 2603: 3, 44; Hausen, Bidr. II 214. —
[243] Borgön saari on Hammarlandia ja Ekkerötä erottavan Marsundin salmen suussa. Saarella lienee pakanuuden aikana ollut linnavarustus, joka ehkä sekin on ollut tridungin yhteinen. 1600-luvulla kuului saari Grelsbyn kuninkaankartanon alle (Appelgren, Suomen muinaislinnat 1-2). Vielä 1830-luvulla oli Ahvenanmaalla useita yhteissaaria ("allmänningsholmar") kruunun hallussa (VA, Böckerin kokoelmat, kertomuksia Ahvenanmaalta).