— Tack!
— Och vad förskaffar mig den äran?
— Jag hoppas jag inte stör på något sätt?
— På intet vis! Vill ni inte ta plats?
— Tack! Jo — jag bor här — har slagit mig ned här för att kunna leva billigt — jag har väl bott här en månad och mera — jag har mina idéer — jag har gjort bekantskap med folket här, ett rått material, utan intressen, utan hyfsning, ja, ni känner ju till det! Och — — —
— — Förlåt, men jag tror att ni misstar er — — — efter så kort vistelse här —
— Ånej, ånej — herr Engström, vi kunna ju tala som ett par bildade karlar tillsammans och se det hela ovanifrån — medge i alla fall att det är mycket som brister, vi ha ju superiet, snustuggningen, den råa umgängestonen mellan olika kön, alltsammans — — — Det behövs lyftning, just lyftning!
— Vet ni, herr E — — em —?
— Vet ni, herr Emdow, jag tror att ni misstar er. I varje fall vill inte jag bli någon reformator. Det reder sig nog — — —