— Ah!
— Men inte heller ja.
Don Ramon missräknad:
— Ah!
— Sitt ner, herr markis, och låt oss tala om saken. Det är mera originellt att gräla före än efter bröllopet. Om vi skulle vara originella! Det blir ett pikant minne — efteråt.
— Ni försöker blanda bort korten, señorita.
— Tvärt om. Men jag skulle ha lust att lägga en liten patience med er, herr markis. Patience är, enligt vad min förmyndare sagt mig, ett fransyskt ord, som betyder tålamod.
Don Ramon såg ånyo på klockan, suckade, men fann sig i sitt öde:
— Lägg ut era kort då, Carmencita, läspade han.
— Antag först, började Adorée, och hennes ögon gnistrade av trots, att ni skulle tvingat mig till äktenskap i dag klockan två, att ni, mot min vilja, låtit Padre Leonardo läsa välsignelsen över oss, välsignelsen, som jag vördar och älskar. Vad tror ni följden hade blivit, don Ramon? Se så, gör er inte besvär att fundera ut något svar. Följderna hade blivit ganska ödesdigra för er, señor — om inte i dag, så i morgon, om inte denna vecka, så nästa. Min far, som var sjökapten i Cadiz, lärde mig att hantera en kniv, när jag var barn, och gamla lärdomar sitta bäst i, som ni vet.