“Har ni aldrig hört talas om djefvulen?“ frågade en.
“Åh gubevars, hvem har inte hört talas om honom“, svarade den tillfrågade.
“Men inte om pater Léotade?“
“Jag har helt nyligen kommit till Paris, och derför ...“
“Kunde väl tro det ... Broder Léotade var en stor predikant, som hela verlden skulle höra ... Men det var inte nog med att höra honom, när han stod på predikstolen: man ville höra honom äfven i hans enskilda boning ... En afton går en from och skön femtonårig flicka in till broder Léotade, för att emottaga hans välsignelse ... Hvad som skedde inom klostermuren vet blott Gud; men hvad verlden vet det är att den stackars flickan icke kom lefvande ur klostret, utan låg strypt utanför dess murar, när morgonsolen uppgick.“
“Emellertid blef broder Léotade anklagad och dömd för det han kränkt och mördat det arma barnet“, intygade en af de kringstående. “Om han varit af hertiglig eller greflig familj, hade man nog lagt fingrarne emellan.“
“Broder Léotade hade den mäktigaste af alla familjer“, upplyste en annan, “han hade hela presterskapet som lade sig ut för honom ... Presterne sökte dels muta, dels skrämma vitnen och domare.“
“Men det lyckades ej?“
“Nej, ty alla prester äro legitimister, som hvar man vet, och “päronet“ (öknamn på Ludvig Filip) har ingenting emot att man skär nacken af liljorna (bourbonerne)!“
“Och sådana skola predika Kristi lära.“