“Om ett vigtigt förtroende, som man uppdragit er.“
“Och det är?“
“Ni måste resa, monsieur Armand.“
“Resa!“ upprepade denne icke just med glädje.
“I morgon eller allra sist i öfvermorgon.“
“Så snart?“
“Kanske ni icke vill resa?“
“Min vilja är alltid underordnad min pligt.“
“Bra! ... Förtroendet föll enhälligt på er, ty ni är på en gång den käckaste och pålitligaste.“
“Jag hoppas förblifva värdig denna goda tanke.“