Emellertid närmade sig natten.
Så länge man vid skenet från salubodarnes rikt upplysta fönster kan läsa polis-prefektens proklamationer, äro grupper af folk samlade kring dem.
Men slutligen slocknar detta sken, fönsterluckorna tillskrufvas och bodarne stängas.
Det är nu natt, och en hvar söker sin bostad.
Ordonnans-officerare genomströfva till häst de rikast befolkade qvarteren.
De möta folk i blus, som stannar för att betrakta dem.
Ej ett enda ord vexlas dem emellan, och likväl känner man att hotet växer.
Komne från Tuilerierna, återvända de dit.
De hafva icke mött något motstånd, om icke tankens. De hafva icke hört något huller, om icke timmarnes.