“Också lugnt, vill jag hoppas“, svarade han glädtigt.
“Måtte det bara icke bli för lugnt!“ yttrade Collette skakande på hufvudet; “det är jag som är orsaken till allt det här och jag fördömer af hela mitt hjerta mitt barnsliga upptåg denna natt ... Félix!“ tillade hon derefter med fuktiga ögon, “ni har en ädel kusin, och jag dricker en skål för hans välgång!“
“Ja, ja, för Armand!“ ropade Lyonäsaren med upphöjdt glas; “men mera champagne, mera champagne!“
“En sång, monsieur Eugène, en sång!“ ropade Collette med brinnande ögon.
Eugène uppreste sig med det fradgande glaset i hand och sjöng i början med half röst, men sedan allt högre och högre, följande kuplett:
“Si l’on attaquait notre France,
On reverrait que les français
Savent allier la vaillance
Aux nobles loisirs de la paix.
Oui, pour la défense publique,