Halfnakna figurer ställa sig på vakt framför millioner.
“Ce peuple fier auprès du trône
Gardait, un fusil à la main,
Les diamants de la couronne,
Et la sentinelle avait faim.“
Det var blott folkets avant-garde, Hvita Björnen och hans kämpar, som fick något godt af den qvarlemnade kungliga taffeln, hvilken nu är länsad. Endast servisen står qvar.
Bleka och utmärglade ansigten böja sig öfver de tomma silfverfaten, men ingen hand vidrörer dem.
Armand Cambon, som anfört hufvudstyrkan, bättre representerande folkets majestät, genomgår det ena rummet efter det andra med uppmärksamma blickar åt alla sidor.
Förr endast lefvande för striden och stormen, synes han nu blott vara till för att vaka öfver ordningen och segern.
Det är han som utstält posterna framför millionerna, det är han som ännu befaller och den alla lyda.