— Hör du, du får inte bli full, skräddare, för då blir det ingen dans av!
— Rapp du, du ska se efter spelman, att han inte super mer!
— Har jag inte blivit bjuden på supa kanske, och är du snål, din skinnare?
— Sätt dig, Fredrik, och var lugn, menade pastorn, för annars får du stryk.
Men spelman ville ovillkorligen resonera i sin konst, och för att belysa sitt påstående om fiolens förträfflighet, började han kvintilera.
— Hör, herr kammarmusikus, hör såna basar; de klingar ackurat som en liten orgel...
— Håll käften på skräddarn!...
Det blev rörelse kring borden och ruset tilltog. Då skriker någon: Gusten är här!
— Var? Var?
Clara upplyser, att hon sett honom nere på vedbacken.