— I dag? Vad menar du? I dag? Har du inte sett det förr?
— Åjo! Det har jag nog!
— Varför suckar du?
— Det gör man alltid när man har rumlat.
— Får jag se på dig? Har du ont i dina ögon?
— Nattvaket, kära du!
— Jag skall gå, så får du sova middag!
— Gå inte ifrån mig! Jag kan inte sova ändå.
— Jag tror att jag måste gå i alla fall! Jag skulle egentligen bara komma hit och säga det!
Hennes röst blev vek och hennes ögonlock sänkte sig sakta som ridån efter en dödsscen. Falander svarade: