— Ja, det är så! Jag skall hålla föredrag där om söndag, om Sverge!

— Det var ett nätt ämne! Mycket nätt!

— Om jag somnar här på soffan, så väck mig inte; jag är så orimligt trött!

— Genera dig inte! Sov du!

Om ett par minuter låg Olle i djup sömn och snarkade! Hans huvud hängde utanför ena sidkarmen, som stödde hans tjocka hals, och hans ben hängde utanför den andra karmen.

— Stackars djävul, sade Sellén och kastade pläden över honom.

Nu knackades ånyo, men icke på något reglementartat sätt, så att Sellén icke fann för gott att öppna; men då vidtog en bultning av så våldsam natur, att all fruktan för något allvarligt försvann och Sellén öppnade dörren för doktor Borg och notarien Levin. Borg förde ordet:

— Är Falk här?

— Nej!

— Vad är det för en vedsäck, som ligger där? återtog Borg och pekade med sin snöiga stövel på Olle.