— Men så går du till boktryckaren med manuskriptet och — sedan —
— Sedan stöta vi ner honom!
— Nå, om du behagar uttrycka dig så, så må gå!
— Och jag läser upp verserna på bjudningen och utdelar dem?
— Hm, ja! En sak till! Försök att träffa ihop med min bror! Tag reda på hans förhållanden och med vem han umgås! Nästla dig in hos honom, stjäl hans förtroende — det är lätt; bliv hans vän! Tala om att jag har bedragit honom, säg honom att jag är högfärdig, och fråga honom hur mycket han begär för att han ändrar namn!
Levins vita anlete drogs över av en lätt skugga i grönt, som skulle föreställa rodnad.
— Det där sista var litet otäckt, sade han.
— Va? Hör nu! En sak till! Som affärsman vill jag ha ordning i mina affärer! Jag går i borgen för en så och så stor summa; jag får betala den — det är ju klart!
— Å! Å!
— Å, prata inte! I händelse av dödsfall, så har jag ingen säkerhet. Skriv den här reversen åt mig, ställd på innehavaren och vid anfordran; det är ju bara en formalitet!