Älska är nu ett ord, vars motsvarande betydelse saknas hos den obildade, och herr Axels kärlek var säkert av annan art än unge Albins.
— Jo, jag håller mycket av honom, men han får inte göra mig något ont.
— Men de andra!
— Ä, de andra; vad är det för andra?
— Albin?
— Den!
Axel tiggde och bad, hotade. Lidelsen dunkade i hans huvud så att han kände sig illa, elden brann, men flickan förblev kall.
— Då kastar jag mig i sjön!
Och utan att avvakta Maris utlåtande kastar han sig i vattnet med kläderna och simmar ut ett stycke. När han inte förnam något förtvivlans skrik från land, vänder han sig på rygg och tittar sig om.