— Andreas Ek, innan vi skrida till domens fällande, vars utgång icke lär vara tvivelaktig, frågar jag dig för sista gången: Ångrar du din gärning?

— Nej! svarade mördaren lika bestämt som de förra gångerna.

— Vet du att domen går på livet?

289

— Ja!

— Och du fruktar icke att möta den Högste domaren?

— Nej! Jag hoppas få det!

Domaren röck av sig pincenez’en och betraktade mördaren med en närsynts genomträngande blickar.

— Har du ingenting att anföra till ditt försvar?

Mördaren tänkte ett ögonblick; därpå svarade han såsom med en uppstötning, likgiltigt, som om det var just detsamma: