HERREN är min herde, mig skall intet fattas, 023:002 han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro, 023:003 han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull. 023:004 Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.
023:005 Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. 023:006 Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.
024:001 Av David; en psalm.
Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå. 024:002 Ty han är den som har lagt hennes grund på haven, den som på strömmarna har berett henne fäste.
024:003 Vem får gå upp på HERRENS berg, och vem får träda in i hans helgedom? 024:004 Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, den som icke vänder sin själ till lögn och den som icke svär falskt. 024:005 Han skall undfå välsignelse av HERREN och rättfärdighet av sin frälsnings Gud. 024:006 Sådant är det släkte som frågar efter honom; de som söka ditt ansikte, de äro Jakobs barn. Sela.
024:007 Höjen, I portar, edra huvuden, höjen eder, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin. 024:008 Vem är då ärans konung? Det är HERREN, stark och väldig, HERREN, väldig i strid.
024:009 Höjen, I portar, edra huvuden, höjen dem, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin. 024:010 Vem är då denne ärans konung? Det är HERREN Sebaot; han är ärans konung. Sela.
025:001 Av David.
Till dig, HERRE, upplyfter jag min själ.
025:002 Min Gud, på dig förtröstar jag; låt mig icke komma på skam, låt icke mina fiender fröjda sig över mig.