083:018 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås. 083:019 Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.
084:001 För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm.
084:002 Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot! 084:003 Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud. 084:004 Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.
084:005 Saliga äro de som bo i ditt hus; de lova dig beständigt. Sela.
084:006 Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar. 084:007 När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser. 084:008 De gå från kraft till kraft; så träda de fram inför Gud på Sion.
084:009 HERRE Gud Sebaot, hör min bön, lyssna, du Jakobs Gud. Sela. 084:010 Gud, vår sköld, ser härtill, och akta på din smordes ansikte.
084:011 Ty en dag i dina gårdar är bättre än eljest tusen. Jag vill hellre vakta dörren i min Guds hus än dväljas i de ogudaktigas hyddor. 084:012 Ty HERREN Gud är sol och sköld; HERREN giver nåd och ära; han vägrar icke dem något gott, som vandra i ostrafflighet. 084:013 HERRE Sebaot, salig är den människa som förtröstar på dig.
085:001 För sångmästaren; av Koras söner; en psalm.
085:002 HERRE, du var förr ditt land nådig, du upprättade åter Jakobs hus. 085:003 Du förlät ditt folks missgärning, du överskylde all dess synd. Sela. 085:004 Du lät all din förgrymmelse fara och vände dig ifrån din vredes glöd.
085:005 Så vänd dig nu åter till oss, du vår frälsnings Gud, och upphör med din förtörnelse mot oss. 085:006 Vill du då vredgas på oss evinnerligen och låta din vrede vara från släkte till släkte? 085:007 Vill du icke åter giva oss liv, så att ditt folk får glädjas i dig? 085:008 HERRE, låt oss se din nåd, och giv oss din frälsning.