087:005 Ja, om Sion skall det sägas: »Den ene som den andre är född därinne.» Och han, den Högste, skall hålla det vid makt.
087:006 Ja, när HERREN tecknar upp folken, då skall han räkna så: »Dessa äro födda där.» Sela. 087:007 Och under sång och dans skall man säga: »Alla mina källor äro i dig.»
088:001 En sång, en psalm av Koras söner; för sångmästaren, till Mahalat-leannót; en sång av esraiten Heman.
088:002 HERRE, min frälsnings Gud, dag och natt ropar jag inför dig. 088:003 Låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.
088:004 Ty min själ är mättad med lidanden, och mitt liv har kommit nära dödsriket. 088:005 Jag är aktad lik dem som hava farit ned i graven, jag är såsom en man utan livskraft. 088:006 Jag är övergiven bland de döda, lik de slagna som ligga i graven, dem på vilka du icke mer tänker, och som äro avskilda från din hand. 088:007 Ja, du har sänkt mig ned underst i graven, ned i mörkret, ned i djupet. 088:008 Din vrede vilar tungt på mig, och alla dina böljors svall låter du gå över mig. Sela.
088:009 Du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut. 088:010 Mitt öga förtvinar av lidande; HERRE, jag åkallar dig dagligen, jag uträcker mina händer till dig.
088:011 Gör du väl under för de döda, eller kunna skuggorna stå upp och tacka dig? Sela. 088:012 Förtäljer man i graven om din nåd, i avgrunden om din trofasthet? 088:013 Känner man i mörkret dina under, och din rättfärdighet i glömskans land?
088:014 Men jag ropar till dig, HERRE, och bittida kommer min bön dig till mötes. 088:015 Varför förkastar du, HERRE, min själ, varför döljer du ditt ansikte för mig?
088:016 Betryckt är jag och döende allt ifrån min ungdom; jag måste bära dina förskräckelser, så att jag är nära att förtvivla. 088:017 Din vredes lågor gå över mig, dina fasor förgöra mig. 088:018 De omgiva mig beständigt såsom vatten, de kringränna mig allasammans. 088:019 Du har drivit vän och frände långt bort ifrån mig; i mina förtrognas ställe har jag nu mörkret.
089:001 En sång av esraiten Etan.