115:001 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull. 115:002 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»
115:003 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill. 115:004 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
115:005 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke, 115:006 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke. 115:007 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe. 115:008 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
115:009 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld. 115:010 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld. 115:011 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
115:012 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus, 115:013 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
115:014 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn. 115:015 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord. 115:016 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
115:017 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta. 115:018 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid.
Halleluja!
116:001 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner. 116:002 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
116:003 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. 116:004 Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.» 116:005 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig. 116:006 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig. 116:007 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.