003:016 Och till kvinnan sade han: »Jag skall låta dig utstå mycken vedermöda, när du bliver havande; med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig.»

003:017 Och till Adam sade han: »Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar; 003:018 törne och tistel skall den bära åt dig, men markens örter skola vara din föda. 003:019 I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.»

003:020 Och mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev en moder åt allt levande. 003:021 Och HERREN Gud gjorde åt Adam och hans hustru kläder av skinn och satte på dem.

003:022 Och HERREN Gud sade: »Se, mannen har blivit såsom en av oss, så att han förstår vad gott och ont är. Må han nu icke räcka ut sin hand och taga jämväl av livets träd och äta, och så leva evinnerligen.» 003:023 Och HERREN Gud förvisade honom ur Edens lustgård, för att han skulle bruka jorden, varav han var tagen. 003:024 Och han drev ut mannen, och satte öster om Edens lustgård keruberna jämte det ljungande svärdets lågor, för att bevaka vägen till livets träd.

004:001 Och mannen kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain; då sade hon: »Jag har fött en man genom HERRENS hjälp.» 004:002 Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fårherde, men Kain blev en åkerman. 004:003 Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt HERREN. 004:004 Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och HERREN såg till Abel och hans offergåva; 004:005 men till Kain och hans offergåva såg han icke. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk. 004:006 Och HERREN sade till Kain: »Varför är du vred, och varför är din blick så mörk? 004:007 Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne.» 004:008 Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom.

004:009 Då sade HERREN till Kain: »Var är din broder Abel?» Han svarade: »Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?» 004:010 Då sade han: »Vad har du gjort! Hör, din broders blod ropar till mig från jorden. 004:011 Så vare du nu förbannad och förvisad ifrån åkerjorden, som har öppnat sin mun för att mottaga din broders blod av din hand. 004:012 När du brukar jorden, skall den icke mer giva dig sin gröda. Ostadig och flyktig skall du bliva på jorden.» 004:013 Då sade Kain till HERREN: »Min missgärning är större än att jag kan bära den. 004:014 Se, du driver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag bliva på jorden, och så skall ske att vemhelst som möter mig, han dräper mig.» 004:015 Men HERREN sade till honom: »Nej, ty Kain skall bliva hämnad sjufalt, vemhelst som dräper honom.» Och HERREN satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle slå honom ihjäl. 004:016 Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.

004:017 Och Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok. Och han byggde en stad och kallade den staden Hanok, efter sin sons namn. 004:018 Och åt Hanok föddes Irad, och Irad födde Mehujael, och Mehujael födde Metusael, och Metusael födde Lemek. 004:019 Men Lemek tog sig två hustrur; den ena hette Ada, den andra Silla. 004:020 Och Ada födde Jabal; han blev stamfader för dem som bo i tält och idka boskapsskötsel. 004:021 Och hans broder hette Jubal; han blev stamfader för alla dem som hantera harpa och pipa. 004:022 Men Silla födde ock en son, Tubal-Kain; han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Och Tubal-Kains syster var Naama. 004:023 Och Lemek sade till sina hustrur: »Ada och Silla, hören mina ord; I Lemeks hustrur, lyssnen till mitt tal: Se, en man dräper jag för vart sår jag får, och en yngling för var blånad jag får. 004:024 Ja, sjufalt hämnad bliver Kain, men Lemek sju- och sjuttiofalt.»

004:025 Och Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav honom namnet Set, i det hon sade: »Gud har beskärt mig en annan livsfrukt, till ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom.» 004:026 Men åt Set föddes ock en son, och han gav honom namnet Enos. Vid denna tid begynte man åkalla HERRENS namn.

005:001 Detta är stycket om Adams släkt. När Gud skapade människor, gjorde han dem lika Gud. 005:002 Till man och kvinna skapade han dem; och han välsignade dem och gav dem namnet människa, när de blevo skapade.

005:003 När Adam var ett hundra trettio år gammal, födde han en son som var honom lik, hans avbild, och gav honom namnet Set. 005:004 Och sedan Adam hade fött Set, levde han åtta hundra år och födde söner och döttrar. 005:005 Alltså blev Adams hela levnadsålder nio hundra trettio år; därefter dog han.