010:004 Om hos en furste vrede uppstår mot dig, så håll dig dock stilla, ty saktmod gör stora synder ogjorda.
010:005 Ett elände gives, som jag har sett under solen, ett fel som beror av den som har makten: 010:006 att dårskap sättes på höga platser, medan förnämliga män få sitta i förnedring. 010:007 Jag har sett trälar färdas till häst och hövdingar få gå till fots såsom trälar.
010:008 Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som bryter ned en mur, honom stinger ormen. 010:009 Den som vältrar bort stenar bliver skadad av dem, den som hugger ved kommer i fara därvid.
010:010 Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt.
010:011 Om ormen får stinga, innan han har blivit tjusad, så har besvärjaren intet gagn av sin konst.
010:012 Med sin muns ord förvärvar den vise ynnest, men dårens läppar fördärva honom själv. 010:013 Begynnelsen på hans muns ord är dårskap, och änden på hans tal är uselt oförnuft.
010:014 Och dåren är rik på ord; dock vet ingen människa vad som skall ske; vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske?
010:015 Dårens möda bliver honom tung, ty icke ens till staden hittar han fram.
010:016 Ve dig, du land vars konung är ett barn, och vars furstar hålla måltid redan på morgonen! 010:017 Väl dig, du land vars konung är en ädling, och vars furstar hålla måltid i tillbörlig tid, med måttlighet, och icke för att överlasta sig!
010:018 Genom lättja förfalla husets bjälkar, och genom försumlighet dryper det in i huset.