001:013 Jag hade väl mycket annat att skriva till dig, men jag vill icke skriva till dig med bläck och penna. 001:014 Ty jag hoppas att rätt snart få se dig, och då skola vi muntligen tala med varandra.
001:015 Frid vare med dig.
Vännerna hälsa dig. Hälsa vännerna, var och en särskilt.
Jakobs' brev
001:001 Jakob, Guds och Herrens, Jesu Kristi, tjänare, hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.
001:002 Mina bröder, hållen det för idel glädje, när I kommen i allahanda frestelser, 001:003 och veten, att om eder tro håller provet, så verkar detta ståndaktighet. 001:004 Och låten ståndaktigheten hava med sig fullkomlighet i gärning, så att I ären fullkomliga, utan fel och utan brist i något stycke.
001:005 Men om någon av eder brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som giver åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bliva honom given. 001:006 Men han bedje i tro, utan att tvivla; ty den som tvivlar är lik havets våg, som drives omkring av vinden och kastas hit och dit. 001:007 En sådan människa må icke tänka att hon skall få något från Herren— 001:008 en människa med delad håg, en som går ostadigt fram på alla sina vägar.
001:009 Den broder som lever i ringhet berömme sig av sin höghet. 001:010 Den åter som är rik berömme sig av sin ringhet, ty såsom gräsets blomster skall han förgås. 001:011 Solen går upp med sin brännande hetta och förtorkar gräset, och dess blomster faller av, och dess fägring förgår; så skall ock den rike förvissna mitt i sin ävlan.
001:012 Salig är den man som är ståndaktig i frestelsen; ty när han har bestått sitt prov, skall han få livets krona, vilken Gud har lovat åt dem som älska honom.
001:013 Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, så frestar han icke heller någon. 001:014 Nej, närhelst någon frestas, så är det av sin egen begärelse som han drages och lockas. 001:015 Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död. 001:016 Faren icke vilse, mina älskade bröder. 001:017 Idel goda gåvor och idel fullkomliga skänker komma ned ovanifrån, från himlaljusens Fader, hos vilken ingen förändring äger rum och ingen växling av ljus och mörker. 001:018 Efter sitt eget beslut födde han oss till liv genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstling av de varelser han har skapat. 001:019 Det veten I, mina älskade bröder.