Höstkvällens skymning smög sig in i rummet, tätnade först borta i vråarna, hvarifrån den hemlighetsfullt svepte sin slöja kring alla föremål.
Det knackade på dörren, som strax därpå öppnades af Torvald.
»Här är ett bref. Är kandidaten inte här?»
»Jo.»
»Hvarför är här så skvattmörkt? Sof kandidaten?»
»Nej. Kom brefvet nu?»
»Ja. Det är visst från Gustaf Adolf», sade Torvald och räckte fram det mot den vrå, hvarifrån hans lärares röst kom.
»Tack, Torvald.»
»Elisa bad mig säga, att kaffet strax är färdigt», fortfor gossen och tillade bedjande: »Och så, får jag inte låna ’Fältskärns berättelser?’ Jag kan mina läxor nu?»
»De stå på tredje hyllan nedifrån längst till vänster», svarade kandidaten.