Innehåll.
Träldomen i Norden.
| 1. | Inledning | [3] |
| 2. | En gammal visa om träl och fri | [5] |
| 3. | Träldomens uppkomst: fientliga sammanstötningar mellan olika folkstammar | [8] |
| 4. | Trälarnas antal | [9] |
| 5. | Trälsysslor | [10] |
| 6. | Dräkt | [12] |
| 7. | Benämningar på träl och trälinna | [13] |
| 8. | Trälars karaktär | [14] |
| 9. | Trälarnas rättslöshet | [14] |
| 10. | Träldom på grund af börd | [16] |
| 11. | Frie bli trälar | [17] |
| 12. | Handel med trälar | [18] |
| 13. | Kristendomens införande | [19] |
| 14. | Kristendomen och träldomen | [21] |
| 15. | Träldomens aflysning | [22] |
STOCKHOLM
Alb. Bonniers boktryckeri 1902.
Detta är det älsta kapitlet i den svenska arbetsklassens historia. Det handlar om trälar och trälkvinnor.
1. Inledning.
De gamla svenska landskapslagarna innehålla ett och annat om trälar och trälkvinnor. Först skall det därför sägas något om dessa gamla landskapslagar.
Innan Sverge blef ett rike under en konung, bildade hvarje landskap ett litet rike för sig. Västergötland var ett land för sig och Östergötland ett land för sig. På samma sätt voro Sverges öfriga provinser mer eller mindre själfständiga småstater. Hvarje provins hade sin egen lilla bonderiksdag, landskapstinget. Och hvarje provins hade sin egen landskapslag. Västgötarna hade sin Västgötalag, Östgötarne sin Östgötalag. Det fanns en Upplandslag, en Södermannalag o. s. v. Men dessa landskapslagar voro ej skrifna lagsamlingar. Deras kortfattade och enkla rättsregler kunde bönderna utantill. Sönerna fingo höra och lära dem af sina fäder. Och från släktled till släktled gingo de muntligen i arf, de där kärnfulla rättsbestämmelserna, som gåfvo bönder rätt att konung taka (= taga eller välja) oc konung vraka (= rata eller afsätta.[1])
Först sedan kristendomen blifvit införd, och den latinska bokstafsskriften med den, blefvo landskapslagarna upptecknade af boklärde män. Sådana handskrifter — de flästa från 1300-talet — finnas bevarade till vår tid. I våra dagar har man tydt och tolkat handskrifterna och låtit trycka dem i vanlig bokform. Nu äro sålunda de gamla landskapslagarna lätt tillgängliga. Hvar och en som förstår »fornsvenska» kan ur dem hämta upplysningar om vårt älsta svenska rättsväsen och våra älsta svenska samhällsförhållanden.