De 142 bolagen 1905 hade ett inbetaldt aktiekapital af 460 millioner mark, 84 mill. mark obligations- och hypotekslån samt 142 mill. mark reservfonder, hvaraf synes, att deras finansiella position var synnerligen sund. För 1905 gåfvo de i utdelning tillsammans med obligations- och hypoteksräntor 69.5 mill. mark. Ungefär ⅓ af dessa bolag ge en utdelning af mer än 10 %, c:a ⅓ ger 6-10 %, ⅙ 1-5 % och c:a ⅙ 0 %. Synnerligen påfallande är det obetydliga inflytande »dåliga tider» utöfvat på den kemiska industriens resultat. Den mot slutet af 1880-talet började stegringen i utdelningen hade i rätt betydlig grad sin grund i sammanslutningar, hvarigenom i stället för planlös konkurrens kom en reglering af produktionen.
Följande tabell visar aktiebolagens utdelningar i medeltal under tiden 1880-1900 inom olika industrier, och framgår däraf, att den kemiska står bland de främsta.
| Gummi- | industrien | 12.31 | ||
| Porslins- | » | „ | 12.26 | |
| Läder- | „ | 10.60 | ||
| Kemiska- | „ | 10.49 | ||
| Glas- | „ | 10.31 | ||
| Bränneri- | „ | 8.89 | ||
| Sten- o. jordarts- | „ | 8.12 | ||
| Metall- | „ | 9.20 | ||
| Maskin- | „ | 8.21 | ||
| Elektriska- | „ | 8.38 | ||
| Pappers- | „ | 9.77 | ||
| Bryggeri- | „ | 7.97 | ||
| Kol- | „ | 7.64 | ||
| Socker- | „ | 7.17 | ||
| Salt- | „ | 7.76 | ||
| Järn- | „ | 6.12 | ||
| Väf- o. spinn- | „ | 6.13 | ||
| Näringsmedels- | „ | 6.16 | ||
| Klädes- | „ | 5.94 | ||
| Kvarn- | „ | 5.88 | ||
| Trä- | „ | 5.35 | ||
Nedanstående tabell visar aktiebolagens genomsnittsutdelningar inom de olika grenarne af den kemiska industrien. Till kemisk storindusti räknas uti denna statistik hufvudsakligen soda, kaustikt natron, svafvelsyra, saltsyra, salpetersyra, natriumsulfat, klorkalk, alun, aluminiumsulfat, klorkalium och pottaska. Till preparat-industrien räknas kemisk-tekniska, farmaceutiska, fotografiska och vetenskapliga preparat.
| År | Kemiska stor- industrien % | Preparat- ind. % | Tjärfärgs- ind. % | Spräng- ämnes-ind. % | Tändsticks- ind. % | Gödslings- ämnes-ind. % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1882 | 9.89 | 11.88 | 20.53 | 9.39 | — | 6.44 |
| 1883 | 9.27 | 11.05 | 14.82 | 10.04 | — | 5.79 |
| 1884 | 6.8 | 13.26 | 11.05 | 8.29 | 6.19 | 4.16 |
| 1885 | 5.86 | 12.81 | 7.05 | 10.65 | 6.01 | 3.30 |
| 1886 | 6.03 | 13.95 | 9.94 | 16.05 | 6.17 | 3.52 |
| 1887 | 6.87 | 16.52 | 13.25 | 14.08 | 8.31 | 5.25 |
| 1888 | 7.85 | 13.15 | 15.44 | 15.41 | 8.88 | 8.09 |
| 1889 | 7.44 | 11.71 | 17.5 | 13.00 | 7.45 | 10.45 |
| 1890 | 7.77 | 15.48 | 20.75 | 18.88 | 5.25 | 10.14 |
| 1891 | 7.57 | 12.27 | 20.92 | 13.69 | 8.90 | 9.53 |
| 1892 | 8.04 | 13.90 | 23.19 | 15.86 | 6.06 | 9.75 |
| 1893 | 10.52 | 13.25 | 23.86 | 17.41 | 7.61 | 8.62 |
| 1894 | 12.33 | 11.89 | 23.13 | 17.37 | 6.06 | 7.00 |
| 1895 | 10.91 | 10.82 | 23.59 | 18.41 | 7.30 | 4.04 |
| 1896 | 12.51 | 9.53 | 23.59 | 14.07 | 8.00 | 2.43 |
| 1897 | 12.24 | 8.21 | 22.09 | 15.45 | 8.73 | 2.66 |
| 1898 | 13.41 | 9.78 | 22.26 | 14.28 | 9.58 | 3.46 |
| 1899 | 13.83 | 13.12 | 22.46 | 13.82 | 8.77 | 7.48 |
| 1900 | 12.68 | 12.47 | 20.44 | 11.62 | 9.94 | 6.75 |
| 1901 | 13.17 | 13.2 | 20.84 | 11.38 | 8.94 | 6.10 |
| 1902 | 13.02 | 13.56 | 22.03 | 10.66 | 6.68 | 7.50 |
| 1903 | 14.04 | 12.87 | 22.62 | 11.77 | 7.10 | 7.33 |
År 1904 utgjorde den kemiska industriens exportvärde 9 % af totalexportens värde, under det att de uti denna industri sysselsatta arbetarnes antal utgjorde endast 1.1 % af totalindustriens arbetareantal. Från 1880 till 1905 ökades inom den kemiska industrien den exporterade kvantiteten med 311.5 %, medan värdet af det exporterade på grund af prisfall endast steg med 137.6 %. Under perioden 1895—1900 var uppsvinget särskildt stort på grund af de gynnsamma verkningarne af handelstraktaterna. Ingen annan industri har utvecklats så hastigt. Tysklands totalindustri visade under tiden 1877—1902 en stegring uti antalet arbetare med 84.3 %, medan motsvarande tal för den kemiska var 172.6 %. Den använda maskinkraften steg inom totalindustrien 1875—1895 med 176.4 % och inom den kemiska med 370.1 %. Värdet af den kemiska industriens produktion öfverträffas numera endast af textil- och metall-industrierna.
Den bekante tyske vetenskaps- och industrimannen Caro säger: »Källan till den utomordentliga framgången inom denna ännu i oupphörlig utveckling stadda industri är, att praktiken ända in i fabrikationens yttersta åderförgreningar är genomträngd af vetenskapen, att den har en oaflåtlig känning med hvad som rör sig på uppfinningsgebitet, med framstegen inom den teoretiska och använda kemien och med de växlande behofven i marknaden, att en uppdelning af arbetet blifvit strikte genomförd och alla krafter från den första till den sista, planmässigt ledda, harmoniskt samverka hvar på sin plats. Framför allt: karaktärsduglighet hos ledarne, affärssinne, flit, ordning och sparsamhet.»[13]
[ Utlandets reflexioner med anledning af Tysklands framgångar.]
Det är helt naturligt, att det enorma tyska industriella uppsvinget tvingar andra nationer till eftertanke. Det duger icke att bara stå stilla och titta. Här nedan skall anföras några utdrag ur utländska uttalanden om Tysklands kemiska industri.
Uti Journal of the Society of chemical Industry 1896: 495 framhöll Tyrer huru Tyskland på världsmarknaden undantränger England och angaf såsom orsaker tyskarnes större organisationsförmåga, större kunskaper och större energi. »Tyskland slår oss isynnerhet inom den kemiska industrien, om hvilken lord Beaconsfield en gång skall ha yttrat, att densamma kan utgöra mått på ett lands utveckling . . . Äfven förefinnas brister uti vår kommersiella bildning, om denna ock, tack vare handelskamrarne, nu är bättre än för . . .» T. uppräknar, hvad som i Tyskland och i Amerika blifvit gjordt för undervisningen uti naturvetenskaperna äfven på privat väg. »På grund af arten af våra affärsmäns kommersiella och vetenskapliga bildning är det ofta så, att kapitalisten icke rätt uppfattar företeelserna, om han ock ser dem. Däraf komma alla dessa dimmiga företag med missräkning och modlöshet såsom logiskt resultat . . .» T. framhåller ock hurusom i Tyskland den tekniske fabrikstjänstemannen får stor andel af den vinst, han genom sitt arbete tillför sin firma. »Hvad är resultatet af vårt föråldrade system? Vår nation lider nederlag på alla kanter, men den har icke kunskaper nog för att begripa huru felaktigt vårt system är.»