Och hör I gossar alla I ynglingar och män
har ni en trogen flicka så älska endast den.
Då kan ni i sanning säga: kom min lilla vän så kär,
kom vila vid min sida och dela mitt besvär.
Och när som jag bliver döder i mina unga år
då kan du komma åter och stanna vid min bår.
Kom till mitt vita läger och se min mörka grav
så får du beskåda vännen, som du bedragit har.
Melodien är obeskrivlig — munter och sprittande med åkningar upp och ned i det oändliga och en avslutning som kommer plötsligt och oväntat med en löjlig triumlitt. Anna går med ansiktet vänt uppåt nymånen, hennes hatt, som vaggar av och an högt uppe på pannvalken har åkt en liten smula på sned, fötterna fara hit och dit, ömsom in och ömsom ut och i ena handen håller hon hårt en hoplagd vit näsduk märkt med ett väldigt rött A.
Då kan du få beskåda hur illa du har gjort