(rusar upp från stolen)

Kära far, för Guds skull …

(hejdar sig och går häftigt fram och åter)

Brukspatronen.

Hvad vill detta säga?

Sven.

Hahaha! jag kan inte anne än skratte åt gossen. Se bare, så het han är på gröten; låt derför saka gå hastigt och lustigt: — Eriks och Brittas trolofningsskål!

Erik.

Nej aldrig! Jag kan inte! jag vill inte! — Hjelp mig att be, herr Brukspatron! — Ah, se der kommer Anna!

(Han springer emot Anna, som inträder i fonden)