Bengt.
Åh se go’ dag, Anders! Är du också här? Jag mener alle mennisker hemme i sockna gått öfver skogen hit te storkörkan i dag.
Anders.
Husbo’n och matmor och Anna ville nödvändigt gå hit för te höre Prosten predike, och då följde jag med.
Jag såg, att Nämndeman och Nämndemans-mor i Hult också kommet hit. — Nånå, der hemme i lellsockna ha vi allt en så dålig prest, att en kan behöfve få lite bättre själaspis ibland, och då fråger en inte efter te gå ett par mil.
Anders.
Ja, det är riktigt ett syndastraff, att vi ska ha en tåcken stackere på predikstoln, som komministern vår. Han har ett så ynkligt lågt målföre, och inte är det mycke bevändt med det han säjer heller.
Bengt.
Åh, med predikningera går det fälle an, men när han ska läse opp pappera och kungörelsera, då är det för eländigt. Då stammer och hacker han änna som ett stampverk. — Men hvarför har du inte gått in i körkan?