I särskilt fall har en kväkares på heder och tro afgifna vittnesmål likställts med beedigat sådant.
I vissa trakter i nordligaste Norrland, där präst mindre ofta besöker socknen, lär begrafning nästan alltid ske utan prästerligt biträde. Prästen förrättar sedan vid sitt nästa besök jordfästning, och har på sina ställen den egendomliga sed uppkommit, att å kistan sättes en stör, som vid prästens ankomst upptages, hvarefter denne kastar de öfliga tre skoflarna mull i det hål som uppkommit i jorden.
Ang. likbränning se n:o 31 af Verdandis småskrifter.
För närmare kännedom om bestämmelserna ang. kyrkostämma hänvisas till K. förordn. ang. kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 (införd i de vanliga lageditionerna).
Sådant var alldeles förbjudet i 1726 års s. k. konventikelplakat, hvilket icke upphäfdes förrän år 1858.