* * * * *
Det hade varit upprop. Man stod nere på skolplanen, klassvis och i smågrupper och diskuterade schemat och lärarna. Nu skulle man ha rektorn i historia och svenska. Fy fan! Han var sträng. Stellan undrade, om han ännu kom ihåg att han en gång gett honom klasstryk. Och klassföreståndaren var en skit. Han var ointroducerad adel och fisförnäm.
— Du får nog medhåll hos honom, Stellan, var det någon som sade.
— Varför tror du det?
— Därför att din far ä kapten. Han fjantar för knektarna.
— Men såg ni den där lilla fan, vi ska ha i latin. Den nye!
— Ä det den, vi ska ha i latin?
— Den där som ser ut som han släppt en smygare och försökte skylla ifrån sig?
— Visst! Visst fan! Det ska han hetta! Smygaren! Djävla bra namn!
Smygaren!
Ett par av klungan detacherade sig ögonblickligen för att sprida nyheten i vidare kretsar.