RELIGION.
Då Anna-Clara var sju år och gick i första förberedande klassen kom hon en dag och begärde en psalmbok.
—Hur så, sade jag.
—Därför att Gunvor har en i morgonbön som hon är så mallig över.
—Det är möjligt, svarade jag, men jag har inte hört, att så små flickor behöva psalmbok.
—Men Gunvor har en.
Alltså gick jag för att köpa en psalmbok.
Det finns många olika psalmböcker. Små, vackra böcker med mjuka skinnband och guldkanter på bladen och så stora böcker med enkla rediga bokstäver. Jag bestämde mig för en sådan, ty den var billigast och barn böra tidigt vänja sig vid sparsamhet, framför allt i allvarliga ting.
Jag skrev Anna-Claras namn i psalmboken och gav henne den efter middagen. Hon blev nästan lika glad som då hon fick sin första boll. Hon tog boken och sade: