Säger du, att Valborg aldrig ska komma som hustru till Sutre? Är det betalt för gammal ost?
Gästgivarn lutade sig tillbaka i bänken, såg upp i taket.
En kunde tycka så, svarade han betänksamt, men det är det inte. Och inte skulle jag stå så hårt på det, om det inte varit fars ord in i det sista, att sönerna skulle ha hemmadöttrar. Om de eljest gifte sig. Det vet I, mor, att han sa —
Lasse — började Daniel; men mor i Sutre sade:
Tyst, pojk! Är du äldst, du?
Och gästgivarn fortsatte:
Och det kan väl hända, att jag inte skulle stå så hårt på det ändå, om allting vore efter ordning. Men så länge en ska ha oäktingen gåendes i gåle får en se till att det inte blir mer folkprat.
Han vände sig mot väggen och sade:
Så det kan I tacka Stava för, och mor ock, som äntligen ska ha oteringen gåendes här.
Efter en stund tillade han: