Beträffande de synpunkter, enligt vilka boken blivit utarbetad, vilja vi upprepa vad vi yttrade i förordet till första upplagan. Så har ett huvudsyftemål varit att jämförelsevis utförligt behandla den litteratur som mest läses, d. v. s. det senaste århundradets och i all synnerhet de senaste femtio årens svenska diktning. Men även åt äldre tidsskeden har anslagits ett utrymme, som gör att boken bör befinnas tillräcklig för mellanstadiets olika skolformer, för såväl kommunala mellanskolor och elementarskolor för flickor som för folkhögskolor och överbyggnader på den egentliga folkskolan.
Beträffande rättskrivningen få vi påpeka, att alla efternamn äro stavade enligt vederbörande personers eget skrivsätt, under det förnamnen följa gällande regler. Personnamn, som ingå i boktitlar, äro stavade i konsekvens härmed. F. ö. är stavningen i överensstämmelse med Svenska akademiens nya ordförteckning.
För att boken även må kunna användas som uppslagsbok, ha vi bifogat ett personregister, och av samma skäl förekomma i de olika biografierna flera boktitlar, än man måhända kan begära, att eleven skall inlära. Någon fullständighet i sistnämnda hänseende har naturligtvis icke avsetts.
Hälsingborg i mars 1917.
Författarna.
Innehållsförteckning.
| Inledning | [1] | |
| Forntiden (-1200) | [3] | |
| Medeltiden (1200-1521) | [7] | |
| Reformationstiden (1521-1611) | [13] | |
| Stormaktstiden (1611-1718) | [17] | |
| Frihetstiden (1718-1772) | [27] | |
| Gustavianska tiden (1772-1809) | [33] | |
| Det nya statsskickets tid (1809-): | ||
| Tiden 1809-1830 | [40] | |
| Nyromantiska skolan | [46] | |
| Tiden 1830-1879 | [56] | |
| Realismen (1879-1890) | [73] | |
| Nyidealismen (Tiden efter 1890) | [85] | |
| Personregister | [111] | |
Inledning.
Med ett folks litteratur menas alla de skrifter, som blivit författade på det folkets språk.
Allt efter innehållet skiljer man mellan olika slag av litteratur. En skrift som innehåller redogörelser för vetenskapliga upptäckter och rön, säges tillhöra den vetenskapliga litteraturen. Avser en skrift att meddela kunskap om förhållanden, som röra samhället och staten, tillhör den vanligen den sociala eller politiska litteraturen; innehåller den religiösa betraktelser, räknas den till den religiösa eller uppbyggelselitteraturen. Berättelser, sånger, sagor och teaterstycken kallas med ett gemensamt namn skönlitteratur eller poesi. Till denna kan man även hänföra historieskrivningen, vilken dock ofta anses bilda en särskild litteraturgren.