Renlighet och frisk luft.
| 1. | Nyttan af frisk luft | [3.] |
| 2. | Hvad är orsaken till luftförskämningen | [3.] |
| 3. | Förruttnelsegaser och antropotoxin | [5.] |
| 4. | Tillfälliga orsaker till luftförskämning | [7.] |
| 5. | Hvad är frisk luft? | [8.] |
| 6. | Huru skola vi erhålla frisk luft i våra bostäder? | [10.] |
| 7. | Luftväxling | [11.] |
| 8. | Kroppens och klädernas renhållning | [13.] |
| 9. | Bostadens renhållning | [16.] |
STOCKHOLM.
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1900.
[1. Nyttan af frisk luft.]
Hur angenämt och upplifvande det är att vid utträdandet ur ett kvaft rum insupa den friska luften i det fria, torde litet hvar erfarit, liksom å andra sidan äfven obehaget af att längre tid nödgas uppehålla sig i öfverfyllda lokaler eller boningsrum med dålig luft. Och i detta fall, liksom i så många andra, ger oss vår omedelbara känsla en ganska god fingervisning om hvad som för oss värkligen är nyttigt eller skadligt. Erfarenheten har till fullo visat, att längre tids vistelse i dålig luft medför en mängd olägenheter: allmän svaghet, bristande matlust, bleksot, ringa motståndskraft mot hvarjehanda sjukdomar o. s. v., medan å andra sidan den friska luften vid de s. k. luftkurorterna vid hafskusten, på fjällen, i skogarna visat sig vara ett bland de värksammaste medel att behandla och förekomma de mäst olikartade sjukdomar. Det är lätt att inse, att värkan i det senare fallet sker indirekt, således att organismens egen lifsvärksamhet och förmåga att motstå och befria sig från skadliga inflytelser i hög grad ökas och befordras. Den friska luftens nytta liksom den dåliga luftens skadlighet är icke längre omtvistad, om också icke ännu på långt när så allmänt insedd, som den borde vara.