Svara, Sigrid, mig,
Säg öppet — då du gaf din hand åt mig,
Gaf du af kärlek den? —
SIGRID.
Har jag dig gifvit
Ett skäl till tvifvel om min tro?
JOHAN FLEMING.
Åh, nej!
Dock, hjertat väger icke skäl mot skäl.
Jag vet ej, men nu, Sigrid, säg mig — kan
Du älska?
SIGRID.
Ej så innerligt, som du.
JOHAN FLEMING.
Låt mig få se i dina vackra ögon.
Se upp på mig. Säg, om jag bad dig blifva
Tillsamman här och dö med mig — ej sannt,
De skulle icke stråla rätt af fröjd?
Du svarade mig ja kanske, men sedan
Du lade till; "I denna tunga sal
Här är så qvaft"… Minns du?