SIGRID (störtar sig emellan).
Det är ej möjligt! Hören, hören honom!
DANIEL HJORT.
Ej kommen när mig. Fällen edra svärd! —
Javäl, jag er förrådt, förrädare!
SIGRID (faller med ett anskri i Johan Flemings armar).
DANIEL HJORT (fortsättande).
Just jag är den, hvars ord har eder stridskraft
Som blad förspridt; just jag är den, som bringat
Er uppå fall — och det min stolthet är!
FÖRSTE OFFICERN.
Stöt honom ner!
(De tränga sig på Daniel Hjort; han rycker värjan af en officer och försvarar sig).