ALI-AGAS MAKA.
Underskön är visst Al-Agas maka.
Sådan skönhet finns ej mer i Bosna,
Hela Bosna och Herzegovina;
Dock, hvad båtar henne denna skönhet,
Då på henne Agas blick ej hvilar?
Aga älskar Omars hulda flicka,
Som i jungfruburen vuxit ensam,
Skådat icke sol och icke stjärnor,
Aldrig än fått se, hur kornet växer,
Kornet växer, och den röda drufvan.
DÄR BASILIKA JAG SÅDDE, SKJUTER MALÖRT OPP.
Flickan återger sin älskling
Hans förlofningsring.
"Tag den åter! Fader, moder,
Som ej hylla dig,—
Fader, moder, bror och syster,
Alla neka mig.
Skona du din arma flickas
Oangripna namn!
Den förlåtnas öde äger
Nog sin tyngd ändå.
Där basilika jag sådde,
Skjuter malört opp,
Malört, denna bittra blomma,
Denna kärfva ört.
Binden mina bröllopsgästers
Smycken därutaf,
När de snart mig död ledsaga
Till den kulna graf."
SMILJANA.
Blommor plockar utmed ån Smiljana,
Samlar flitigt dem i famn och förkläd',
Binder sen af dem tre blomsterkransar.
Ena kransen för sig själf hon sparar,
Åt sin lekvän skänker hon den andra;
Men den tredje lägger hon på böljan
Och med tysta ord ledsagar denna:
"Simma, simma, gröna krans, med vågen,
Simma hän till Georgs port och bringa
Detta budskap till hans goda moder:
'Vill du, moder, gifta bort din Georg,
Gif ej honom åt den unga änkan,
Åt den sköna flickan unna honom!'"
ÖNSKNINGARNA.
Ranko sof i poppelskuggan,
Kommo dit tre flickor, talte
Under färden med hvarandra
Om hvad hvarje helst begärde.
Och den första flickan talar:
"Helst jag önskar mig en gullring."
Och den andra flickan talar:
"Helst jag önskar mig en gördel."
Och den yngsta flickan talar:
"Helst jag ville äga Ranko.
Lätt kan dock en ring bli bruten,
Lätt en gördel sönderrifvas,
Men min Ranko,—han förblir min."