Jag läser något uti Saphans öga,
Som gör, att han ej bör se dagen gry.
BAGOA (afsides till Holofernes).
Hans lif skall slockna, förrän solen tänds.
HOLOFERNES (afsides).
Nu till mitt tält. Judinnan följer mig.
Den fot, som träder sen mitt tält för nära,
Skall icke trampa jordens grönska mer.
BAGOA.
Var trygg, min herrskare! På hundra famnar
Skall ingen krigare ditt tält sig närma.
Dessutom äro alla vinets slafvar
Till morgonstunden.
HOLOFERNES.
Gå, du ock, din väg!
Min trogne Bagoa, — gå nu till hvila!